GodotinstitutetICAGodot samtida konstinstitut

Utställning · Godot Galéria

Gaál József

Gaál József: Phantasma - Transhuman Fetish

ett fragment från ett av Transhuman Fetish-seriens verk

trä, metall, föränderlig storlek, 2012

Större storlek

Godot Galerian björligt bjuder in dig och din kära partner

Gaal József

Phantasma – Transhuman Fetish

vid öppningen av utställningen med titeln …

Öppning: 2012. juni 6-an 20 klockan

Introducerar: konstnären (Théâtre impossible)

Kan ses: juli 7‑till

Transhuman Fetish-seriens verk i lokalen, 2012

Större storlek

Att förvandla föremål, utdöda rester och förvunnit material till liv är omöjligt, säger materialisterna. Öppningen mot rymden skapas gradvis – en ny tro, ett nytt medium. Den nya magin, som kallar på något, ger plats åt osformbara känslor – en brygga. Vi har vänskat oss vid maskinerna som gör oss till medvetna pseudo-gudar – genom glucken, ruslet, det repetitiva kvänken, gnisslet: nu hörs den förgängliga skaparnas och föräldrarnas tungliga bortvallning. De kedjade mekaniska rytmerna sävar sin evighet, de skapar ett nytt metafysik. Medan ödet kunde upplevas genom myter tidigare, är nu de virtuella ödesvariationerna skarpa skott som utplånar varandra. Korpser i monsterna buzzar inuti, nu lever de dills. Inni finns inget, det finns varianter. Det mänskliga monstret är nu ett spel i sin yttre fas – ju mer intensiv påverkan, desto mer absurd monströsa som mutanten själ. Den existerande, dödliga existensen som förlorar sin livslängd måste smälta in i transhumanistiska fétis‑utopia. Kroppen deformeras utan gräns som om den uppmanar till det mytiska, sjunker in i handlingslösa liv, tränger igenom och tar kontroll av det undermedvetna inre. Ses en avslöjad hemlighet, en samling yttre livsrecept och skeva, ålderdomliga vetenskapliga fragment.

Phantasma III.

36x29x19, fa, vas, szögek, bőr, 2011

Större storlek

Precis som grekiska tragedier också hade ödmjuka, nedvärderade soptunnor, finns det fortfarande sådana. Alla tittar på sin egen ensamma teater, tror att de kan forma ett svindlande tragikomedi, framför en blinkande skärm. De tror att de kan vara aktiva deltagare i Frihetens Globala Sektor genom att trycka på knappar. Tragedins kärna leder till en intern skönhet, en skörd av osynliga dygder och känslor bakom ett förtvånat, sönderbast yttre. Lycka förmedlas av Det Vackra – tänkte de, och förstörelsen föddes av kampen för skönhet. Som om Det Omdöme och Öde inte existerar, börjar den förödande uppgiften igen genom Kraftens falska föreställningar, igen kämpar alla för att återställa världens ordning, den förmåningsfulla harmonin. Evig FRIMÖRKTA – vi är vackra, men de mörka Fruktansmakt kan förstöras, den slutgiltiga HARMONIN kommer. Den hiberande perfektion. Om det inte finns tragedi, finns ingen förfall, ingen sorgsdåsig harbörd, ingen offer, upplösning – ingen Start och Slut. Höra detta i Andromeda, till giftigas damm, och i de enskilda varelsen av de forna fantastiska fantasimagna. Endast den monotona harmonin, det mekaniska bygga-ödelgärnings dialektik som finns – vegetativ förbrukning vår välfärdsicherung i en tusen och ett sannings sagvärld.

Phantasma II.

46x22x26, trä, järn, hörn, tyg, 2011

Större storlek

Utställande formgivare

Godot Galéria · Facebook · på ny flik